Resan till dig i Colombia

Ni är helt enkelt bäst! Ni är gull värda när det blir lite kämpigt ibland! Bilden är från igår kväll. När vi blev praktiska och löste alla "problem" med ansökan. Det går verkligen snabbt känslomässigt. Vid mitt förra inlägg om väntetid så fick jag ett stresspåslag som även många har kommenterat. Jag ville ta tag i allt direkt, läsa alla böcker och började använda internet för allt det är värt. Jag hade en kunskapstörst som hette duga, och är nu medlem av samtliga adoptions-grupper på Facebook, har läst det mesta av bloggar där ute, samt tagit åt mig massa information från poddar och tv program. Tyvärr är inte allt en dans på rosor, solskenshistorier eller rosa moln. Det har vi verkligen inte trodd heller, och vi har diskuterat mycket med varandra, vänner och i grupper vilka utmaningar som kan vänta oss, vad vi bör vara förberedda på och hur man skall/bör hantera olika scenarion. Min kunskapstörst gick över efter ett par dagar... Det blev en information overload helt e...

Idag fick vi feedback på vår ansökan. När man skickar in 25 dokument i ex antal kopior säger det sig själv att något kommer bli "fel". Men att 15 av dessa behöver uppdateras/kompletteras är ju rent ut sagt "helt jävlig". I de flesta tillfällen så är det små justeringar som att Ronnys hela namn inte är med (han har ett mellannamn som aldrig används och ingen tänker på, men står det i passet så står det i passet!), men att både läkarintygen, psykologintyget, polisintyget och några andra dokument från medgivarutredningen behöver uppdateras... Ronny blev arg, jag dog ett djupt andetag och blev praktisk. Istället för att titta på TV hela kvällen har vi nu suttit framför datorn med ett glas vin och musik i bakgrunden och tagit  en sak i taget. Jag har mailat alla instanser, och hoppas att de olika personerna tar tag i det de behöver göra till veckan. Jag vet dock att polisregistret tar några dagar innan de ens läser mailet, så tar ärendet några dagar och tillslut tar det ...