Resan till Sverige

Nu har vi snart varit hemma en vecka, och tiden går så snabbt! Många frågar om resan, hur det går med hunden etc så en liten uppföljning är på sin plats.

De sista dagarna i Bogota passade vi på att njuta av att inte behöva bli hämtade på morgonen, åka till olika myndigheter och bara se och göra det sista vi ville i stan. Ena dagen åkte vi till Simon Bolivar parken som är en gigantisk park med massor av liv och rörelse. Vår taxichaufför berättade att den tydligen är större än Central Park i New York! Det finns ett eget joggingspår runt hela parken, olika cafeér, lekplatser, träningsanläggningar, en liten sjö man kan åka båt på, och även uppbyggda stränder där alla barnen satt och lekte. Mycket trevlig sysselsättning en lördag. Bredvid parken ligger en botanisk trädgård. Här får man betala för att komma in och vi hann bara med en liten rundslinga och besök på cafeet där innan vår chaufför hämtade oss igen.

Söndagen gick med till att packa, då vi var tvungna att byta rum på hotellet. Efter det hade vi en hel söndag att utforska söndagsmarknaden. Marknaden började precis utanför vårt hotell och är en stor begivenhet i hela Bogota. Vi handlade med oss en hängmatta, en tavla och kaffe innan vi hittade till något som kallas food market. Det ligger på toppen av ett exklusivt köpcenter precis bredvid hotellet, där man kan gå runt bland olika restauranger och plocka på sig det man är sugen på och betala för allt när man går ut. De har även en trevlig takterass. Ronny bestälde crepes med tanke på att dela med Laura, och jag fick nachos med salsa och guacamole. Tjejen valde nachos framför crepes, that's my girl!

Måndag, och sista dag i Bogota! Tyvärr var vi tvungna att helt byta hotell denna dagen och vi hade bokat in oss på ett mindre pensionat i närheten. Packningen blev ju enorm, två stora resväskor, 1 stor backpack, en mindre backpack och en liten ryggsäck samt Lauras skötväska. I tillägg, en påse med leksaker som på något sätt skall packas ned i befintliga väskor, samt en bärsele. Vi fick helt enkelt gå i två omgångar och då vårt mastercard som vanligt inte gick igenom på hotellet när vi skulle checka ut blev det ett besök i bankomaten också. I butiken där bankomaten låg passade vi på att köpa hem en finrom som vi hade smakat på rombaren bredvid hotellet, självklart Colombiansk rom! Efter att ha checkat in på vårt nya hotell, som var betydligt sämre än förra men helt okej för en natt, gick vi in på ett riktigt kaffeställe och fick en omfattande demonstration på hur colombiansk kaffe skall göras. Laura åt morotskaka och var nöjd och glad.



Klockan 12 dagen efter, på tisdagen bar det iväg till flygplatsen. En taxi med minimalt plats för bagage dök upp och han pressade ned en resväska i bakluckan, två i framsätet och resterande i knäet på oss. Han körde som en gal, trots köer och långsam trafik så vi kom i god tid fram till flygplatsen. Vi plastade in den största och tyngsta resväskan, 30 kg, och var lite oroliga för hur allt skulle gå i incheckningen men det var inga problem då vi hade specialbiljetter som ger oss två väskor var a 25 kg. Så igenom säkerhetskontroll och passkontroll, och här blev det lite mer omfattande med Laura då de skulle dubbelkolla alla papper. En stor man gick iväg med våra pass och papper, blev borta ett tag och kom tillbaka med ett "ok", ett stämpel och så var vi igenom, skönt!

Som småbarnsfamilj får man boarda planet först, vilket var skönt då Laura sov, men det blir också ytterligare en timme att sitta, på en redan lång flygning. Vi hade platser bredvid en stackars man från Berlin, som bara skrattade och sa att han hade en 1 1/2 åring hemma själv så han var van. Vi skulle mellanlanda i Cartagena, och på vägen dit var det gott om plats så han satt någon annanstans så länge. Att lyfta gick bra, Laura var vaken och nyfiken, och med lite gott att tugga på gick det hur bra som helst, förutom att sitta fastspänd i mammas knä var ganska tråkigt.

I Cartagena blev det över 1 1/2 timmes väntan då många skulle av, ny personal på, samt ytterligare passagerare. Det blev varmt, och tråkigt, det hann bli mörkt, men på något sätt var vi på väg igen efter något som kändes som en evighet. Tysken var tyvärr tvungen att inta sin ursprungliga plats då planet var helt fullbokat, vilket betydde att Ronny och jag fick ha Laura i knäet hela vägen. Det blev en lång flygning, då det som känt händer saker hela tiden, mat, försäljning, och en tryckskärm precis framför ansiktet som en fantastisk underhållning för en ettåring... Den gick inte att stänga av, vilket gjorde att mitt tålamod fick sig ett bra test i några timmar innan hon tillslut somnade... Det var fler bebisar på planet så när den ena började skrika, vaknade den andra och den tredje och det blev en kör av bebisar, perfekt! Måste ändå säga att flygvärdinnorna var fantastiska och mycket hänsynsfulla. Vi fick även en present med ett mycket fint kort till Laura.

När Laura tillslut somnade var det ungefär 5 timmar kvar av den 9 timmar långa flygningen från Cartagena och det började bli sent Colombiansk tid. Man sitter ju inte direkt bekvämt när man har en 10 kg bebis att hålla på, men vi klarade kolla på Bohemian Rapsody innan jag försökte sova lite,  och Ronny fick ta över hållandet. Han sov inte en blund på hela resan, och kanske sov max 1 timme, för två timmar innan vi kom fram till Amsterdam skulle det serveras varm frukost. Colombiansk tid var klockan 4 på natten, och vi ville kanske inget heller än att sova, men självklart vaknade Laura och var ganska pigg trots få timmars sömn. 

I Amsterdam fick vi först visa passen direkt när vi kom av planet, sedan gå ganska långt för att komma till vår terminal, och bland annat gå igenom en ny säkerhetskontroll och passkontroll. Här ville de se Lauras uppehållstillstånd, vilket hon automatisk har då hon är adopterad, men det var inte så lätt att förklara, och alla papper var på spanska så de slapp oss igenom med viss tvekan... Amsterdam var ju ändå inte vårt sista stopp. Det blev blöjbyte, borsta tänder och handla lite frukost innan vi hittade vår gate, och planet skulle gå om 4 timmar... 4 timmar är lång väntan när man själv inte har sovit på ett dygn och barnet är pigg och glad då hon har sovit... Mycket kaffe och tax free godis räddade mig, och som tur var kunde vi boarda tidigare även här, och vi fick ett extra säte till Laura vilket betydde att vi alla tre sov som stenar de 2 timmarna det tog till Arlanda. Skönt! 

Klockan 16.30 landade vi i ett kallt Sverige, 1 1/2 dygn efter att vi reste från hotellet i Bogota. Vi fick som tur var hem all bagage denna gången och Ronnys kollega kom och hämtade oss med vår bil, där det fanns installerat en bilbarnstol. När vi kom ut kippade Laura efter luft, och tyckte det var mycket kallt! Hon såg helt förskräckt ut, och vi var tvungna att skratta för hon såg så rolig ut, och då skrattade hon också, om än lite ansträngt... Turen hem gick via Ronnys jobb för att lämna av kollegan och där var vi självklart tvungna att hälsa på farfar, Ronnys pappa, som har hjälpt oss mycket med praktiska saker som post, vattning av blommor, ta hand om huset och scanna försäkringspapper till oss.  Efter att ha stannat till i affären, då huset var tomt för mat var vi hemma ca kl 20 på kvällen. Vi var alla helt slut, men fick i oss lite mat och en dusch innan vi alla somnade i samma säng kl 22 på kvällen. 

Det blev ett effektivt sätt att komma in i tidsomställningen, och även om vi sov lite länge dagen efter har vi vuxna inte haft några direkta problem med tiden. Lilla Laura har haft det lite svårare då hon har siesta på fel tidpunkter, och vaknar efter 2 timmars sömn på kvällen, superpigg. Det har då tagit 3 timmar att få henne att sova igen. I går kväll somnade hon så sent som kl 22, men då hade hon haft sen siesta, så i dag gör vi allt vi kan för att allt skal bli normalt med sovtider och mattider. Min familj kommer nämligen imorgon och stannar över helgen så det vore trevligt att inte behöva natta henne i 3 timmar på kvällen. 

Förutom sömnen har Laura anpassad sig sitt nya hem och liv ganska bra. Hon gapade stort när hon såg sitt rum med leksaker, som hon har sätt på bilder tidigare, och satt mest och pekade på allt med stora ögon och ett "öh?". Vi var hemma några dagar innan vi hämtade Nala, hunden, som inte är känt för att tycka om barn, och det har gått överraskande bra. Laura var relativt förberedd på att det skulle komma en hund då vi har pekat ut alla hundar på gatan som vi har sätt, och hon har delvis lärt sig vad de säger (låter mer som en uggla, men jaja..) och när hon fick se Nala i verkligheten skrattade hon bara, pekade och sa oooooo... Laura är väldigt nyfiken på Nala, men har samtidigt stor respekt vilket är bra. Hon vågar inte klappa henne riktigt ännu, och tycker det är lite läskigt när Nala kommer för nära, vilket jag förstår, hon är ju stor! Nala tycker nog det är lite jobbigt med en oförutsägbar liten varelse i huset, men accepterar det, och vill gärna sniffa och hälsa på Laura (med vår hjälp självklart). När Laura gråter vill hon gärna komma fram och trösta, men när hon skriker, kommer det djupa suck från hunden. Nala fr gärna gå och lägga sig i hallen på undervåningen när det blir för mycket, men vill helst hålla sig nära, om det är för att vakta oss, eller henne är lite osäkert, men Nala har slutat sova i sovrummet (vilket är bra egentligen) då det ofta är där som de flesta av skriken händer på kvällstid. 

När vädret tillåter det har vi tagit lunchpromenader med barnvagn och hund så hunden får sin motion och barnet sin siesta. Vi får också motion vilket bara är ett plus. Det har varit vackert vårväder och relativt varmt de senaste dagarna så perfekt för att introducera Laura till omgivningen och vagnen. Hon tycker om vagnen, och titta ut, men somnar snabbt vilket är skönt. Hon tycker även om bilen, och somnar snabbt i sin bilbarnstol, men är hon pigg vill hon inte alltid sitta i den och då får man muta med det som finns tillgängligt. 

Vi har haft besök en dag, och har annars haffat runt till skatteverket för att fixa svenskt personnummer till Laura, samt att vi fortfarande försöker få föräldrapenning för Laura. Efter en månad har vi fortfarande inte fått en krona, tur man har tagit ut semester i stället så man har haft något att betala räkningar för! Vi har även jagat läkartid vilket är mycket svårt då de tidigaste tiderna som finns är om 3 veckor... I mitten av mars skall vår handledare på kommunen komma på hembesök för att se att allt går bra och skriva en uppföljningsrapport som skall skickas till Colombia. Då skall även läkarbesöken göras så får vi se vad det resulterar i. 

Att handla vinterkläder var vi tvungna att göra ganska snabbt efter att vi kom hem, då allt vi hade till henne var för stort. Som tur var är det rea nu på vinterkläder, och vi fick även lite av Ronnys mamma, mormor. Hade ingen aning om att barnkläder kan vara så dyrt! Ikea har också fått besök då vi insåg snabbt att ett skötbord kanske inte är så dumt ändå (hade tänkt att skippa det då vi klarade oss så bra utan i Colombia, men...) Det är mycket praktiska saker att pussla med när man har fått en 1 åring i huset, och som tur är, är vi båda lediga nu ett bra tag framöver. Att vara hemma själv med hund och barn är mycket jobb och även om vi är två är vi helt slut på kvällarna. Förhoppningsvis blir det bättre när sömnrutinerna sitter, och hon kan sova i sin spjälsäng själv, utan att vakna upp och vara helt hysterisk (hon blir tyvärr väldigt rädd om hon vaknar upp själv, vi har testat några gånger). Vi blir ganska låsta på kvällen när hon inte kan sova själv i sin säng, men man får passa på att beta av netflix serier, eller läsa böcker några timmar på kvällen. Hade man behövt att åka till jobbet dagen efter vet jag inte vad jag hade gjort, haha! 

Imorgon är det 1 mars, och officiellt vår (även om vi gissar att det kan komma snö båda 1 och 2 gångar till innan våren är här på riktigt), men också exakt 1 månad sedan vi fick lilltjejen. Det känns så mycket längre då vi har upplevd så mycket tillsammans och har bland annat bott på 5 olika ställen på denna tiden. Jag älskar att vi har den bästa årstiden framför oss och att vi förhoppningvis kommer vara mycket ute tillsammans den kommande tiden. Vi har även en lång sommar med föraldraledighet och semester att se fram till och vi förväntar oss mycket besök framöver:)